Name: Leif Ove Andsnes i Beethovens Kejsarkonsert
Start: 2023-09-01T00:00:00.000Z
End: 2023-09-01T00:00:00.000Z
Location: Berwaldhallen

Organization

Conductor

Santtu-Matias Rouvali

Pianist

Leif Ove Andsnes

Piano

Orchestra

Göteborgs Symfoniker

Baltic Sea Festival

Leif Ove Andsnes i Beethovens Kejsarkonsert

Stockholm

Sweden

Berwaldhallen

Leif Ove Andsnes i Beethovens Kejsarkonsert: D’un matin de Printemps Boulanger,L (+2 More)

Public

D’un matin de Printemps

Piano Concerto No. 5 in E-flat Major Op. 73

Petrushka

Approved

Bass

Instrumentalist

Violinist

Cellist

Violist

Flutist

Clarinetist

Guitarist

Organist

Percussionist

hornist

Oboist

Bassoonist

Trumpeter

Contrabassist

Trombonist

Harper

Saxophonist

Harpsichordist

Bassist

Accordionist

Tuba Player

Recorder Player

Lutenist

Tenor Violinist

Timpani

Mandoline Player

Baroque Flutist

Baroque Oboist

Baroque Trumpetist

Violino Piccolo Player

Viola da gamba

Musette de cour Player

Viola Pomposa Player

Archlutenist

Vibraphonist

Cornettist

Viola d’amore Player

Theorbist

Composer

Stage director

Librettist

Set designer

Costume designer

Choreographer

Lighting designer

Dancer

Actor

Chorus master

Video designer

Dramaturge

Translator

Sound designer

Repetiteur

Makeup artist

Executive producer

Hairstylist

Other

Stage Manager

Choir

Poet

Vocal coach

Teacher

Photographer

Broadcasting

Illustrator

Writer

Writing and performance

Chorus Director

Wig & Makeup Designer

Orchestra Operations

Extra

Soprano

Singer

Contralto

Tenor

Mezzo-soprano

Baritone

Bass-baritone

Countertenor

Spoken

Child vocalist

Silent

Alto

Continuo

När Göteborgssymfonikerna gästar Berwaldhallen med chefdirigent Santtu-Matias Rouvali i spetsen är det i sällskap med Leif Ove Andsnes, den norske pianisten som var deras Artist in residence säsongen 2019-2020 och sedan länge har hela världen som arbetsplats. Med sig på resan har han ofta Beethoven.

Sin femte pianokonsert skrev Beethoven i Wien år 1809, medan Napoleons styrkor gick till attack mot staden. Då och då fick han söka skydd i broderns källare och ångesten var påtaglig. Vid denna tid hade tonsättaren dessutom på allvar börjat plågas av sin dövhet, men komponerade trots det ett verk som alltifrån inledningens orkestrala hammarslag och rullande pianokaskader till tredje satsens briljanta coda, är fullt av överraskningar, originella idéer, rörande melodier och tro på att musik och konst kan förändra världen. Pianokonserten har av eftervärlden kallats både Kejsarkonserten och Militärkonserten och visst kan man ana både kanondunder, marschrytmer och trumpetsignaler i detta trots allt ljusa stycke, som Beethoven aldrig hade förmåga att framföra.

– Att veta hur isolerad Beethoven var vid den här tiden. Han hade verkligen upptäckt allvaret i sitt handikapp och kunde själv inte spela konserten. Det måste ha inneburit en sådan känsla av misslyckande, men det finns ändå inte ett spår av självömkan i musiken. Jag har nästan svårt att föreställa sig att någon har suttit och skrivit denna musik, så vansinnigt vacker att den tycks ha funnits för alltid, säger Leif Ove Andsnes om verket som han har framfört många gånger världen över.

Ljus och lätthet präglar även Lili Boulangers D’un matin de printemps (En vårmorgon), andra delen i en diptyk som den franska tonsättaren komponerade mot slutet av sitt mycket korta liv. Bägge styckena behandlar samma melodiska och rytmiska tema på olika sätt. Men om systerstycket D’un soir triste är långsamt och elegiskt ger D’un matin de printemps ett närmast glättigt intryck präglat av liv, energi och förväntan. I de modala harmonierna, lekfulla vändningarna och rytmiska finesserna hörs tydligt hennes påverkan av impressionismen och Debussy.

Full av smittande rytmer är också Stravinskys Petrusjka, vars melodier delvis är hämtade från gamla ryska folksånger. Då tonsättaren hade börjat samarbeta med Sergej Djagilev vid Ryska baletten i Paris drabbades han plötsligt av den envisa idén att skriva musik om en docka som får liv och börjar utmana orkesterns tålamod. Tänkt som ett verk för orkester och piano, men under Djagilevs påtryckningar utarbetade Stravinsky idén i en balett som koreograferades av Michel Fokine och gjorde succé i Paris. Numera framförs oftast musiken i en burlesk konsertversionen bestående av fyra tablåer, där Petrusjka hamnar i ett triangeldrama med ballerinan och moren på en vintrig marknadsplats  i Sankt Petersburg.

svenska

When the Gothenburg Symphony visits the Berwaldhallen with chief conductor Santtu-Matias Rouvali at the helm, it is in the company of Leif Ove Andsnes, the Norwegian pianist who was their Artist in residence in the 2019-2020 season and has long had the whole world as his workplace. He often has Beethoven with him on the trip.

Beethoven wrote his Fifth Piano Concerto in Vienna in 1809, while Napoleon's forces were attacking the city. From time to time he had to seek shelter in his brother's basement and the anxiety was palpable. Moreover, by this time the composer had seriously begun to suffer from his deafness, but nevertheless composed a work which, from the opening orchestral hammer blows and rolling piano cascades to the brilliant coda of the third movement, is full of surprises, original ideas, moving melodies and belief that music and art can change the world. The piano concerto has been called both the Imperial Concerto and the Military Concerto by posterity, and certainly one can sense both cannon booms, marching rhythms and trumpet signals in this despite all bright piece, which Beethoven never had the ability to perform.

- Knowing how isolated Beethoven was at this time. He had really discovered the seriousness of his disability and was unable to play the concert himself. It must have involved such a sense of failure, yet there is not a trace of self-pity in the music. I almost have a hard time imagining that someone has sat down and written this music, so insanely beautiful that it seems to have existed forever, says Leif Ove Andsnes about the work, which he has performed many times around the world.

Light and lightness also characterize Lili Boulanger's D'un matin de printemps (A spring morning), the second part of a diptych that the French composer composed towards the end of his very short life. Both pieces treat the same melodic and rhythmic theme in different ways. But if the sister piece D'un soir triste is slow and elegiac, D'un matin de printemps gives an almost cheerful impression characterized by life, energy and anticipation. In the modal harmonies, playful twists and rhythmic finesse, her influence of impressionism and Debussy can be clearly heard.

Full of infectious rhythms is also Stravinsky's Petrushka , whose melodies are partly taken from old Russian folk songs. When the composer had begun collaborating with Sergei Diaghilev at the Russian Ballet in Paris, he was suddenly struck by the stubborn idea of ​​writing music about a doll that comes to life and begins to challenge the orchestra's patience. Conceived as a work for orchestra and piano, but under Diaghilev's pressure, Stravinsky developed the idea into a ballet choreographed by Michel Fokine and a hit in Paris. Nowadays, the music is usually performed in a burlesque concert version consisting of four tableaus, where Petrushka ends up in a triangular drama with the ballerina and her mother in a wintry marketplace in Saint Petersburg.

English

Leif Ove Andsnes i Beethovens Kejsarkonsert by Boulanger, Beethoven, Stravinsky, Minn (2023/2023), Surmast Direttur Santtu-Matias Rouvali, Berwaldhallen, Stockholm, Sweden

Krediti ta' prestazzjoni (Il-Kast & l-Ekwipaġġ )

Ensemble

Programm, Dwar & Sinossi

Ritratti

Aktar qari

Dati u Postijiet ta' Prestazzjoni

Postijiet